Skip to main content

(Stockholm) – Det tar för lång tid innan ensamkommande barn i Sverige får den vård och omsorg de behöver och det uppstår ofta problem på vägen. Detta framgår av en rapport som Human Rights Watch offentliggjorde i dag. Antalet ensamkommande barn har under den senaste tiden varit större än någonsin, men Sverige bör ändå kunna göra mer för att se till att alla dessa barn får särskilt skydd och att deras asylansökningar behandlas snabbt.

I den 28-sidiga rapporten ””Att söka skydd: Ensamkommande barn i Sverige” dokumenteras brister i systemet som innebär att barnen inte får den vård de har rätt till enligt internationella normer och svensk lag. Gode män med uppgift att ta till vara barnens intressen förordnas med kraftiga fördröjningar, och det tar månader innan barnen får träffa en socialsekreterare eller gå på läkarbesök. I en del fall har flickornas speciella behov heller inte identifierats eller beaktats i tillräcklig utsträckning. Eftersläpningen i behandlingen av asylärendena innebär att de ensamkommande barnen får vänta länge på ett beslut. 

Afghanska pojkar spelar fotboll utanför ett gruppboende i Göteborg.  © 2016 Lydia Gall/Human Rights Watch

”Sverige har varit bäst i världen när det gäller att ge ensamkommande barn en fristad, och landet har vidtagit positiva åtgärder för att klara av den stora ökningen av antalet asylsökande,” säger Rebecca Riddell, forskare vid Human Rights Watchs avdelning för Europa och Centralasien. ”Bristerna i systemet medför emellertid att barn som kommer till Sverige ensamma, och som redan har gått igenom mer än något barn borde behöva, tvingas utstå ännu mer lidande och oro.”

Under 2015 sökte fler än 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Detta är en dramatisk ökning jämfört med de cirka 7 000 som anlände 2014. I Sverige har asylansökande barn samma rätt till hälso- och sjukvård och utbildning som andra barn. De flesta ensamkommande bor i särskilda gruppboenden.  

Human Rights Watch besökte sju kommuner och intervjuade 50 ensamkommande barn, tjänstemän på nationell och lokal nivå samt tjänsteleverantörer.

Human Rights Watch fann att det dröjer innan barnen får tillgång till viktig psykisk och fysisk omsorg. En del av de intervjuade hade varit i Sverige i månader utan att ha träffat en socialsekreterare eller genomgått en läkarkontroll, och andra hade inte fått tillgång till den medicinska eller psykiska vård de behövde. Några barn berättade också om problem med boendet, såsom uppslitande förflyttningar, okänslig personal och dåliga förhållanden.

Flickor som har utsatts för sexuellt våld uppmärksammas inte och får inte vård. Nadia J., en 16-årig flicka från Afghanistan, sade att en människosmugglare i Turkiet våldtog henne upprepade gånger, men när hon berättade detta för sin socialsekreterare i Sverige förmedlade denna vare sig någon gynekologisk vård eller något psykologiskt stöd, båda viktiga efter en våldtäkt. Andra flickor berättade att de hade placerats i gruppboenden med bara ett fåtal andra flickor eller inga alls. En del flickor hade antastats av pojkar i gruppboenden.

Human Rights Watch fann att barnen tvingas utstå en plågsam väntan på att deras asylärenden ska avgöras. Sverige ger inte ansökningar från barn förtur. Den 20 april 2016 hade Migrationsverket 31 234 ansökningar från ensamkommande barn att behandla och kunde inte ge de sökande några besked om uppskattade handläggningstider. Hiyab A., en 16-årig flicka från Eritrea, sade att hennes oro över asylbeslutet har påverkat hennes förmåga att koncentrera sig i skolan: ”Jag går i skolan, men jag kan inte tänka på skolarbetet eftersom jag oroar mig för mina papper och min asyl.” Långa perioder med osäkerhet kan ha en särskilt skadlig inverkan på barnens mentala hälsa.

Barnen berättade också om långa förseningar med att utse gode män, vilket gör det svårare för dem att få information, stöd och utbildning. I den svenska lagen om god man för ensamkommande barn anges vare sig någon tydlig tidsfrist för förordnandet eller något krav på utbildning. Förfarandena varierar också kraftigt mellan kommunerna, som ansvarar för att tillhandahålla bostäder, hälso- och sjukvård och utbildning.

Enligt konventionen om barnets rättigheter, som Sverige har ratificerat, ska länderna ta hänsyn till ensamkommande barns skyddsbehov och särskilda utsatthet när de ordnar medicinsk och psykisk vård samt boende. Kommittén för barnets rättigheter, som granskar hur länderna följer konventionen, har sagt att en rättslig företrädare bör utses så fort barnet har identifierats som ensamkommande och att asylansökningar från ensamkommande barn bör prioriteras. I mars 2015 uppmanade kommittén Sverige att snabbt förordna rättsliga företrädare med erforderlig utbildning.

Många av de barn som intervjuades har flytt från konflikter, övergrepp och faror. De ensamkommande barnen har rest ensamma till Europa eller kommit ifrån sina familjer på vägen, och många har utsatts för nya traumatiska upplevelser under resan bland annat genom kontakt med våldsamma smugglare och/eller korrupta myndigheter.

De statliga myndigheterna bör utöva tillsyn över kommunerna och hjälpa dem att identifiera brister och förbättra sina tjänster. De bör samla in detaljerade uppgifter om boende, inskrivning vid skolor, hälsokontroller och socialsekreterarnas bedömningar. Myndigheterna bör se till att asylansökningar från ensamkommande barn prioriteras och ändra lagen om god man för ensamkommande barn så att en god man som har den sakkunskap som krävs för att ge barnet det stöd det behöver omgående ska förordnas. 

”Det är ingen tvekan om att alla dessa ensamkommande barn har satt de lokala myndigheterna under hårt tryck, men det är ändå så att alla barn förtjänar bästa möjliga vård och omsorg,” säger Riddell. ”Sverige har förutsättningar att åtgärda bristerna i systemet och bör fortsätta att föregå med gott exempel inom EU.”

Your tax deductible gift can help stop human rights violations and save lives around the world.

Region / Country